Kan ni gissa vad det är?
Arkiv sida 2
Jag är dålig på att mäta mig, men jag vill ju se resultat även där så jag har kompromissat lite genom att bara mäta mig på ett ställe. Det kan ju inte vara så svårt?
Jag mätte mig kring magen (problemområde) förra måndagen innan jag skärpte min diet, och måttbandet visade 96 cm. Idag mätte jag runt magen igen och det visade 93 cm.
Vilket fint resultat!
Midjan min är betydligt mindre än magen, därför mäter jag inte där. Det är inte där fettet sitter på mig.
Just nu tar jag en period av löparvila. Medan kroppen ställer om sig alltså.
Men det hindrar inte mig från att ta på mig min superwoman-dräkt och fantisera för en stund. :-)
Kommer eventuellt börja småspringa för att vänja mig vid Fivefingers-löpning, annars blir det lugnt ett tag framöver.
Och de sitter perfekt! Aningen klumpiga kanske, men så är det ju fitness-skydd också. Alltså inte direkt till för snabb åkning.
Inne på Jessica Claréns snygga blogg hittade jag ett mellanmålsförslag som jag blev nyfiken på. Testade det till frukost idag, men jag använde fullfet kesella istället och skippade apelsinsaften.
Vispade två äggvitor hårt, eller så hårt det går med en vanlig handvisp, och blandade sedan ner hela burken med kesella. Blandade i lite äkta ekologiskt vaniljpulver (fantastisk produkt btw! finns i välsorterade matbutiker) och skivade ner några jordgubbar.
Det blev gott! Jordgubbarna smakade nog mest då kesellan har en väldigt diskret smak och jordgubbarna tar över. Men vem bryr sig? Jordgubbar är fantastiskt!
Jag tyckte det var så fiffigt att blanda ner äggvitor för mer protein, så det här kommer jag nog fortsätta äta till frukost.
Rekommenderas!
Nu ligger det lite nya bilder i högermarginalen också! →
Vikt: 67,3 kg (-2,5 kg)
Mage: 93 cm (-3 cm)
Målvikt: 55,0 kg
BMI just nu: 27 (-1,0)
Jag är ganska känslig med att skriva ut vikt och ”outa” min viktnedgång eftersom det är SKITSVÅRT att gå ner i vikt. Men det finns ett litet ”men”. Jag upplever det enklare än på länge, tack Gud för jordgubbar! och jag upplever ett annat stöd och förståelse än tidigare med allt vad det innebär. Känner också att jag kan blogga mer om det eftersom jag har så fint stöd från er läsare. Det var jättekul att läsa alla kommentarer om klänningen. Tack ska ni ha! :-)
Sen tycker jag det är enklare att se viktminskningen som ett experiment, eller ett projekt.
Jag är oerhört nöjd med veckans minus. Både ser och känner mig smalare. Ingen plufsighet, ingen uppblåst mage. Ingen paltkoma efter måltid. Toppen helt enkelt! :-)
Bild: VFF Speed
Nu sitter jag här och trånar efter ett par Vibram Fivefingers Speed som jag ska använda när jag springer i skogen.
Jag tycker de är tuffa! När jag först hörde talas om dem för något år sedan tyckte jag de var fula, ganska hemska faktiskt. Men nu har det kommit fler modeller, vissa med snörning och dessutom i olika färger. Kan till och med tycka att dessa är snygga! Finns i rosa också.
Har läst en hel del recensioner och tittat på klipp på youtube och jag känner mig helt fast trots att jag aldrig ens provat ett par. Jag är en klassisk heel-striker och jag tror framfotslöpning skulle hjälpa mig att springa lite snabbare utöver att jag går ner några kilon. Vidare tror jag definitivt att VFF förhöjer känslan av frihet när man springer i terräng.
Citerar Runblogger som regelbundet springer i ett par VFF:
If you are in any way considering buying a pair of Vibrams, do it! As I said above, they’re a blast to run in, and on many days the thought of being able to do a VFF run is all I need to get me out the door. You may get funny looks, but to be honest, that’s part of the fun of the Vibram running experience!
Videosnutt från birthdayshoes.com
Mer om VFF Speed på birthdayshoes.com
Någon som springer eller promenerar i ett par Fivefingers?
Jag sitter och läser en väldigt intressant uppsats (som alla bör läsa! – länk i slutet) som behandlar ämnet barfotalöpning och om dagens uppbyggda löparskor är så bra som vi tror på att förebygga löprelaterade skador. Författaren Daniel Hallgren, leg. sjukgymnast, har gått igenom litteratur och studier på området.
Nästan alla överpronerar när de får på sig en neutral sko, men om man istället tillåts springa barfota försvinner överproneringen. Det som händer när man springer i en uppbyggd löparsko är kanske i första hand hälisättning, sedan vrids foten på olika sätt beroende på om du pronerar eller supinerar. Överpronation/eversion kan öka inåtrotationen av skenbenet och således orsaka knäproblem. Då löparknä är en vanligt förekommande skada bland löpare är det här väldigt intressant.
Överpronation försvinner om du springer barfota eftersom foten naturligt landar med framdelen istället för med hälen. Testa själva att springa en bit utan skor. Intressant, eller hur?
Jag blir mer och mer övertygad om att framfotalöpning/barfotalöpning is the way to go. Jag är ett starkt fan av att tänka kritiskt både som privatperson och som konsument. Jag äter tvärtemot vad de allmänna kostråden säger, läser noga på matförpackningarna i butiken (senast idag hittade jag sk. mandelchips från Renée Voltaire, men de innehöll knappt någon mandel!) och jag litar numera inte på vad butikssäljarna inne på sportbutikerna säger om hur bra deras uppbyggda löparskor är. Jag blir lätt skeptisk när någonting ses som en allmän sanning. Alla vet ju att de ska gå till en professionell löparbutik och prova ut ett par löparskor för just dem..
Läser man vidare i uppsatsen tar författaren upp sådant som psykologisk påverkan på löpteknik och belastning:
En alternativ förklaring till att det sker en ökad belastning vid skodd löpning diskuterar Robbins och Gouw (27) i deras studie. De testade om människor kroppsligt reagerade annorlunda om reklamtexten var annorlunda på samma skor. De fick springa i en sko med tre olika reklamtexter (en varnings-, en neutral-, en positiv text). Skon med varningstexten skiljde sig markant från de andra i avseende att belastningen endast blev 110 % av kroppsvikten, medans för den neutrala 117 % och den positiva 121 %. Författarna resonerar att om man litar på att skon ska ta upp stötdämpningen fungerar inte kroppens inbyggda stötdämpningssystem lika väl.
Ja det här var bara en liten del ur uppsatsen, det finns mycket mer att läsa!
Ladda ner uppsatsen här:
» Barfotalöpningens vara eller icke vara för att förebygga löprelaterade skador.pdf
Ps. Det var såklart Fredriks underbara lillasyster som bjöd på grillkalas! :-)
Det här är inget diskussionsinlägg om hurvida LCHF är rätt eller fel, jag vill bara skriva av mig och dela med mig av mina erfarenheter. OK? :-)
För varje dag märker jag hur rätt lågkolhydratkost med mer naturligt fett är för mig. Efter tre års erfarenhet och experimenterande är jag övertygad om att det här är rätt sätt för mig att äta.
Jag förstår varför bodybuilders skippar kolhydraterna veckorna innan tävling, man blir verkligen tightare efter bara några dagar. Mycket för att gasmagen och en massa onödig vätska försvinner. Jag ser skillnad i spegeln och det ser ut som att jag tappat 5 kg direkt. Dubbelhakan är borta, likaså vissa tjocka partier i ansiktet och låren är smalare. Jag trivs med min kropp idag!
Det enda som inte funkar så bra just nu är träningen. Har tränat tre pass den här veckan. När jag äter mer kolhydrater får jag en slags överenergi som jag vill bli av med, och det är härligt. Men det är också enda fördelen med kolhydrater för mig. Jag har en teori, som iallafall verkar gälla för mig:
Kolhydrater är ett raketbränsle. Med större andel kolhydrater i kosten får jag en överenergi som kroppen antingen kan göra sig av med eller lagra in i fettcellerna. Hos mig verkar kroppen göra både och, jag får massor med energi som jag gör av med genom att träna mycket. Samtidigt har jag har svårt att gå ner i vikt om jag äter kolhydrater oavsett om jag tränar mycket eller inte. Så kroppen lagrar kolhydraterna som fett samtidigt som jag får mycket energi till att träna.
Win-Win?
Njae, på det sättet går jag ungefär +/- noll.
Så jag har två alternativ egentligen – äta kolhydrater och kunna träna bra, men sannolikt aldrig nå den idealvikt jag vill nå. Eller. Undvika kolhydrater, få kroppen att använda fett istället för kolhydrater som bränsle och nå min idealvikt för att senare kunna träna bra när kroppen är omställd.
Hänger ni med?
Jag tror att kroppen går på det bränsle man ger den. Äter jag fett kommer kroppen att lära sig att använda fett som bränsle. Men just nu är jag inne i den stora omställningen, och det blir lågintensiv träning nu framöver. Några lopp blir det inte förrän i slutet av augusti och då är förhoppningsvis kroppen omställd.
Jordgubbar med grädde förgyller mina dagar!
Jag och Fredrik har en överrenskommelse. Jag har sedan förra sommaren velat ha en racer, och med hjälp av den här dealen kommer jag ett steg närmare. Avslöjar inte mer än så just nu. :-)
MOROT! MOROT! MOROT! MOROT!
Min framtida racer?
