Nu blev det lite jobbigt. Det är lätt att se sin kroppshydda på ett sätt som man är van vid, men så fort man ser sig själv i andra ovana sammanhang så är det inte lika kul längre. Jag ser mig själv som relativt normalviktig, en kort tjej med liten övervikt. Ibland kan jag till och med se smal ut, enligt mig själv. Det är de bilderna jag väljer att förknippa mig med. Livet blir lite lättare då. Det är så jag oftast ser mig själv, det är så jag vill se ut.
Sen blir det inte enklare av att jag ser olika ut i varenda jäkla spegel jag går förbi. Hemma, på stan, på gymmet. Det är sant! Hemma har jag två helkroppsspeglar, i en ser jag smal ut och i en ser jag riktigt bred ut. Frågan är vilken man ska kasta ut..
den mentala.
håll dig till den spegel du tycker bäst visar det du som du känner idg som =)
Den spegeln som visar det du känner i huvudet är den som du ska använda :)
Dessi du är ju jättefin och jag tycker du helt klart är ”normal” och utan övervikt :)
Håller helt med Miranda!