Livet

Mysig måndag!

Vad är det som varit så mysigt då? Jo men nu ska ni få höra!

Först kom Chili hit – en pytteliten jättegullig chihuahua som jag är dagmatte åt då och då. Jag är med i en Fejsbook-grupp där vanliga människor söker efter hundvakt/dagmatte/hundpromenerare i Linköping och Chilis matte lade upp en annons där som jag nappade på illa kvickt! Chilis päron var här nån gång i september (tror jag det var) och kollade att vi inte var hundmördare. Sedan dess har vi haft henne några gånger och det är mysigt ska ni veta.

Sen kom Fredrik hem och skulle jobba halva dagen hemifrån då jag åkte till Åtvidaberg för att fota ett radhus som stylist-Helena äger och även bor i. Hon ska bli Linköpingsbo så nu ska huset säljas! Jag tog fina bilder (bevis nedan), och så bjöd hon på fika. Så himla!

Gofika hemma hos Helena

Jag var där i ett par timmar och fotade och höll på, sen åkte jag hem och så tog vi en promenad med Chili i Tinnerö. Superfin sol och skönt vindstilla. Det tyckte dock inte Chili som uppenbarligen var lite frusen då hon stannade efter halva vägen och ville inte gå vidare. LITEN HUND GICK INTE ATT RUBBA. Så vi gick tillbaka samma väg vi kom, vilket också var fint.

Jag hade med mig storkameran och fotade, det är så himla mycket roligare att fota promenaderna när man har ett djur med sig. Så det är fritt fram här och nu att låna ut sitt djur till mig för fina fotopromenader. Min mail står på sidan (till höger)!

Liten hund som är bra på att gå-vägra

Mutar djuret

Kvällens bästa bild!

Hemma igen fixade vi i ordning ett gäng kräftor jag fått i present av en säljare vars hus jag fotograferade i fredags. De är fångade i Vättern. Men det kände jag inte på smaken.

Det jag kan säga däremot är att de var jättegoda! Jag har inte haft eller varit på kräftskiva sedan jag var barn, så detta var festligt minsann!

Intressanta fakta om kräftan:

I Sverige finns det två arter sötvattenkräftor – den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus.

Både flodkräftan och signalkräftan är i det närmaste allätare och lever på grunt vatten där de gräver djupa hålor bland rötter och stenar. De kan bli upp till 20 cm långa och lever i 5–20 år. Utseendemässigt är de mycket lika varandra men skiljer sig åt bland annat genom signalkräftans ljusa fläckar i ”tumgreppet” och en rad med små taggar mellan huvud och ryggsköld. Flodkräftan finns i södra Sverige och längs Norrlandskusten ända upp till finska gränsen. Signalkräftan finns främst söder om Dalälven och endast på ett fåtal platser längre norr.

Källa: wwf.se

Previous Post

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.