Browsing Category

Vandring

Besöksmål, Outdoor, Upplevelser, Utflykter, Vandring

En weekend på Omberg

När min vän Ivana och jag reste runt Vättern och gjorde vår bok Vättern – möten, mat, människor var Ombergs Turisthotell ett av besöksmålen vi tog med. Det här var 2016. Hela sommaren ägnade vi åt att skapa boken, och sedan dess har jag velat stanna över på hotellet.

Hotellet är egentligen ett pensionat, som ligger vid foten av Omberg i Östergötland. Omberg är ett populärt besöksmål för vandrare och egentligen alla som älskar att vara ute i naturen. Här finns flera vandringsleder. Den kortaste går direkt upp på hjässan och den längsta går runt hela berget och är ca 27 km lång.

Vi hade först tänkt att vandra på lördagen, äta middag på hotellet och sedan åka hem på söndagen. Men i lördags var det så fruktansvärt dåligt väder med regn och kraftig blåst så vi tänkte om. Vi anlände till hotellet och åt middag, vaknade tidigt på söndagen och vandrade då istället eftersom det var sol.

På hotellet finns 13 dubbelrum och två enkelrum. Eftersom det är ett pensionat så har rummen inte egna badrum. Det hade jag lyckats undkomma på hemsidan, och fick en överraskning på plats. En natt utan eget badrum skulle väl gå bra ändå, tänkte vi!

Då hotellet är lyhört så hör man allas smällande i dörrar när gästerna ska gå på toa nere i korridoren. Det är störigt. Men de hade lämnat öronproppar på rummet vilket ändå är ett plus.

Jag är nog extra känslig mot ljud när jag bor på hotell, jag blir smått galen om det är för mycket spring i korridorerna. Speciellt när jag själv tänker på att inte smälla i dörrar och prata högt. Men, för en natt var det OK. Och rummet var ju så fint! :)

Vi gjorde oss fina inför middagen på kvällen. Det vankades femrätters!

Utsikten från matsalen var fantastisk! Speciellt när det var gråmulet och solen silade igenom och lyste upp delar av östgötaslätten.

Vi hade bokat ett paket; supépaketet vilket innefattade övernattning i pensionatrum, femrätters supé och frukost. Maten var väldigt god! Jag kan rekommendera att vara riktigt hungrig när ni kommer hit, för maten blir verkligen sjukt god när man är extra hungrig.

Efter maten smög vi oss upp till rummet och somnade ett par timmar senare. Eller snarare försökte somna. Jag sov nog sammanlagt två timmar. Hade väldigt svårt för att somna av någon anledning. Jag kom inte riktigt till ro. Så när larmet ringde på morgonen så var jag extremt trött. Men vi hade beställt frukost nere i matsalen, så det var bara att gå upp.

Ingen av oss äter normalt sett frukost då vi mår bättre av att fasta till lunch eller middag, men eftersom frukosten ingick och vi skulle vandra så kände vi att det kunde vara trevligt. Frukosten serverades vid bordet.

Sen checkade vi ut och gav oss ut på tur! Fredrik och jag har både vandrat och cyklat på Omberg tidigare. Två olika vandringsleder har vi betat av; Ellen Keys led (6,1 km) och Älvarumsleden (7,5 km). Ellen Keys led går vackert längs med Vätterns strand.

Idag valde vi Ellen Keys led då den är lagom lång och väldigt vacker. Älvarumsleden är väldigt fin den med, men vad jag minns så gick den inne i skogen en stor del av tiden och då fick man inte en lika stor Vättern-upplevelse.

På Omberg växer många bokträd. Älskar deras ljusa silvriga raka stammar.

Vi utgick från hotellet på vår tur och kom till Ellen Keys Strand ganska direkt. Här är så vackert! När Ivana och jag gjorde Vättern-boken fick vi en gratis guidning inuti huset. Har ni möjlighet att boka en guidning så gör det! Det är väldigt fint inuti.

Små vackra citat av Key och andra finns längs Ellen Keys vandringsled

Ellen Keys Strand ser ut över vida Vättern. Till vänster skymtar man Hästholmen som också är ett fint besöksmål. Här finns 31:ans glass som gör sin egen glass och till och med vunnit SM med sina glassar.

Mäktiga klippor vid Stocklycke Hamn som ligger efter Ellen Keys Strand.

Efter några kilometers vandring och flera möten med andra vandrare kom vi äntligen upp till hjässan – Ombergs topp! Även om det är lite flåsigt att ta sig upp hit så är det alltid mödan värt. På ena sidan ser man ut över slätten och fågelsjön Tåkern, och på andra sidan Vättern.

Ta gärna med egen fika upp! Det gjorde inte vi, eftersom vi kort innan åt frukost. På vägen ner kan man annars stanna på vandrarhemmet i Stocklycke och fika. Just denna säsong verkar dock cafét vara stängt..

Vi tog den vackra turen nedför berget igen och tog bilen vidare till Borghamn.

På vägen hittade vi till bärboden. Här har vi varit tidigare och köpt bär, och nu fanns det bland annat jordgubbar och rabarber att köpa. Det är självplock i boden som gäller. Man skriver upp vad man köpt och så swishar man. Hur smidigt som helst. Inget jävla snattande här va!

Vi la rabarber på jordgubbar och.. rabarber! Jordgubbarna åt vi upp tillsammans med glass när vi kom hem. Rabarberna sparar vi till en paj till imorrn.

Så småningom kom vi fram till Borghamn Strand. Här finns ett hotell och kafé precis vid vattnet i en vacker byggnad. Kafét har precis öppnat för säsongen och håller öppet 11-17 på helger vid fint väder.

Här satte vi oss och fikade och njöt efter ca 2,5 timmes vandrande. Sen gick vi runt längs vattnet och kikade på båtarna, pussades och försökte undvika måsungar som fanns utplacerade lite här och där. Arga måsföräldrar vill man se upp med!

Vandring

Marmorbruksleden

Vilket vårväder! Strålande sol men som mest omkring 4 plusgrader. Idag ville vi få mest bang for the buck solmässigt och hade kollat upp lite alternativ på kortare vandringar. Ute vill man vara en dag som idag! Valet föll till slut på Marmorbruksleden eftersom:

1. Jag är en sucker för vatten
2. Jag är en sucker för utsikter

Marmorbruksleden hittar man strax utanför Norrköping i Kolmården. Leden är omkring 4 km lång. Kolmårdsmarmor är känt över hela världen och marmor har brutits här i omgångar från 1600-talet fram till 1970-talet. Dessutom har tegel och kalk producerats, och man bryter fortfarande marmor i liten skala.

Fredrik och jag gick leden medsols vilket ingen annan verkade göra för alla vi mötte gick motsols, men på ett sätt var det skönt att ta det mest kuperade och steniga partierna först. Vi fick de vackra utsiktsplatserna under första halvan av rundan. Här hade man en härlig utblick över Bråviken!

Vidare såg jag årets första blåsippor. Är inte det väldigt tidigt ändå? De brukar titta upp i början av april annars. Å andra sidan har den här vintern varit väldigt mild.

Hit kommer jag tillbaka! :)

Outdoor, Vandring

Getåravinen i december

Det här inlägget är ett sponsrat samarbete med ridestore.se

Lördagen den 28:e december drog vi kosan strax öster om Norrköping och Getå. Här finns Getåravinens Naturreservat. I Linköpingstrakten har vi Stjärnorpsravinen vilket är ett både vackert och populärt besöksmål.

Getåravinens ursprung kommer från en sprickzon med flera sprickor i jordskropan, som under årmiljonerna har utvidgats till en djup ravin. I botten av den djupa ravinen slingrar Getåbäcken fram.

Här finns ett rikt djurliv. Det kunde vi läsa på de skyltar som fanns utspridda längs med stigen längs ån. Det finns fina lekbottnar för havsvandrande öring, bäck- och flodnejonöga. Strömstaren håller till här och även kungsfiskaren. Tyvärr såg vi ingen av dem, så de båda fåglarna är fortfarande en dröm hos mig att få se. I framtiden! <3

Vi gick på stigarna längs ån och totalt fick vi ihop ca 5 km. Med alla fotostopp, klättringar och skojsiga genvägar tog det lite över två timmar. Men det kändes som en halvtimme! Väldigt roligt och otroligt vackert.

Det var ganska kallt denna dag, ett par minus men lyckligtvis torrt i luften. På kroppen hade jag mina vandringstights från Fjällräven som är mina favoritbyxor of all time. Skulle lätt kunna bo i dom jämt. Så sköna och känns inte att man har på sig dom. Ingen hård kant som skär in i midjan och tyget är kraftigt men följsamt. Jag köpte dom förra året i och med min resa upp till Åre då jag fotade fjällbröllop.

På fötterna hade jag ett par trailskor från Saucony. Inte de mest vattentäta skor jag har, men sulan är tjock så man kan kliva över en del gegga utan att det når tyget. Anledningen att jag bar dessa är att sulan har ett väldigt bra grepp och skon är superskön.

På överkroppen bar jag en långärmad funktionströja från Craft, och utanpå den jacka som har sponsrat det här inlägget – Dope Adept Snowboardjacka från ridestore.se. Skön för temperaturer nedåt ett par minusgrader med mjuk mudd innanför ärmarna. Och fast det är en snowboardjacka så gick den utmärkt att vandra i. Skönt med hög krage och en rejäl luva när det är extra kallt. Dessutom är den längre baktill så man håller sig varm om rumpan. På utsidan av vänster ärm finns en liten ficka att ha liftkortet i om du använder den som skid- eller snowboardjacka. Fiffigt!

Spana in alla deras jackor här! Finns massor fint till vettiga priser :)

Outdoor, Vandring

Ingebo Hagar, Vimmerby

Vi lånar Trassel över några dagar och när vi har henne tycker vi det är mysigt att vara ute i naturen med henne. Vi tänkte att vi ville upptäcka något nytt! Vimmerby stod på listan så Fredrik sökte lite på nätet efter vandringsleder i Vimmerby-trakten. Min farfar bor också i Vimmerby så vi tänkte vandra först och spontanbesök hos honom efteråt :)

Ingebo Hagar är en bondby där historien går tillbaka till 1600-talet. Om sommaren finns här ett café, men eftersom vi är inne i oktober nu var det stängt. Men förutom det finns också några kortare vandringsleder. Vi valde den längsta på 4,2 km. Vi gick förbi hagar, och in i skogen en bit där vi såg stenrös och en del svamp. Vi kastade pinne med Trassel och jag frös lite till och från. Luften är så kall nu! Det blev kallt så snabbt den här hösten.

Lupiner i oktober!??!!
Här tyckte Fredrik det var “Windows-bakgrund-vackert” :D

När vi nästan var tillbaka till starten så gick vi genom en fårhage. Såklart var jag tvungen att gå fram och hälsa på ett får. Jag fick stå och klia och krama fåret ganska länge (älsk!!) och sen kom hela flocken och följde efter mig, Fredrik och Trassel till grinden. De var så söta! :D

Vi klämde lite på de andra djuren på gården, bland annat en liten killing som lät kul, och tyckte att det här var en finfin avslutning på en vandringsrunda!

Vi åkte hem till min farfar som föga anade att vi skulle komma idag. Han blev så glad!

Höga Kusten 2019, Outdoor, Vandring

Upp på Skuleberget, Upp på Skuleberget har jag en vän!

En sak jag tror Fredrik och jag har gemensamt är att vi vill känna wow! när vi är ute och flänger. Det är också därför vi vill uppleva saker när vi reser, det funkar liksom inte att boka en charter och bara ligga och vila upp sig vid en pool i en vecka eller två. Vi vill uppleva! Vi vill se och vi vill upptäcka. Varje resa blir mödan värd om vi får uppleva wow! tillsammans.

Att det skulle komma ett stort wow! uppe på toppen av Skuleberget kunde vi ana med tanke på utsikten vi hade från Slåttdalsberget i fredags. Nu skulle vi “bara” gå raka vägen upp på toppen. 2,5 km enligt Höga Kusten-stigen med blå markering som utgår från Friluftsbyn. Vill man kan man ta linbanan upp men den var tydligen avstängd den här säsongen.

Det började väldigt brant in i skogen, men snart blev det lite snällare. Inne i skogen såg vi vår allra första tofsmes som satte sig bara ett par meter från oss. Det var en väldigt fin upplevelse.

Vägen upp hade nästan hela tiden fin utsikt över Docksta och havet. Efter lite över en timme var vi uppe vid Toppstugan där man kan äta en bit mat om man är hungrig. Jag köpte en burk Cola Zero och Fredrik en kopp kaffe. Vi satte oss sedan och tittade på utsikten.

Här börjar äventyret!
Utsikt över Docksta med sin fina kyrka
Utsikten var gratis

Har inte varit här under sommaren men jag måste säga att för egen del var det alldeles perfekt att vara här nu under hösten. Vädret har varit fint och temperaturen mild. Jag är trivs inte i gassande sol så jag föredrar att vandra på vår eller höst.

De flesta gårdsbutiker och sommarcafér har stängt för säsongen, men det gör å andra sidan att man inte behöver trängas med så många andra turister.