Browsing Category

Tankar

Tankar

FoMo (fear of missing out)

FoMo – en slags social ångest eller kanske bara ångesten över att gräset kanske är grönare på andra sidan? Å ena sidan förklaras FoMo som rädsla för att gå miste om en roligare social tillställning (än den man just håller på med), å andra sidan känslan av att man tagit ”fel” beslut. Man kanske missar en ny erfaranhet, har ångest över det där andra jobbet man inte tackade ja till osv. Helt enkelt för att man kan föreställa sig hur saker kunde varit annorlunda (bättre).

En studie som gjorts på amerikanska ungdomar som varit på läger fick i uppgift att kolla upp sina vänner på sociala medier eller kolla på hemsidor med roliga videoklipp. Det visade sig att den grupp som kollat upp sina vänner via sociala medier upplevde sig ha en sämre upplevelse av lägret än de som kollade på roliga videoklipp. Det förklaras bland annat med att de som ser vad sina vänner har för sig (t ex är på en rolig fest), känner sig exkluderade ur det sociala sammanhanget och man är rädd att få en annan status i kompisgänget när man inte är närvarande.

Jag kan tänka mig att FoMo har funnits i alla tider (även om njutning under vissa århundraden har varit skambelagt och att man därmed haft problem med skam istället för avund), men att sociala medier möjliggör för en ännu mer utbredd ångestproblematik. Du kanske precis har lagt dig i sängen och ska läsa en god bok och du ”ska baaara” kolla Facebook en stund först och du ser någon ta ett midnattsdopp nånstans på andra sidan jorden. Din upplevelse av din varma säng och den spännande boken blev lite mindre bra :(  Jag antar att det är därför så många tar en time out från sociala medier. Jag gör det själv ibland.

Vi har också väldigt mycket mer valmöjligheter i stort sett vad vi än gör idag. Det är t ex lättare att känna att man tagit rätt beslut om det bara fanns två yoghurtar i matbutiken att välja på. Alternativen blir då automatiskt a)bra eller b)dålig. Med många alternativ att välja mellan är det svårare att avgöra om du gjort det bästa valet.

För få valmöjligheter är naturligtvis inte bra, men för många kanske är än värre?

Tankar

Hönan och ägget

Visst är det så att den allmänna uppfattningen är att övervikt är ohälsosamt? Men är det själva övervikten (dvs överskottet av fett eller kanske avsaknaden av muskler..) som gör oss sjuka? Eller livsstilen som många överviktiga har? Dvs fel mat, för lite rörelse etc.

Jag tror det handlar om livsstilen. Fast jag vet inte säkert. Jag vet en del personer som är av naturen smala och som kan äta nästan hur mycket som helst och vad som helst utan att bli tjocka. Ser man det rent krasst har jag i många fall en nyttigare livsstil än dom (bortsett från ångest och depression som faktiskt kan förkorta livet). Jag sover massor, tränar flera gånger i veckan, äter inga mediciner, dricker inte alkohol, är sunt nyfiken på livet och jag håller för det mesta vad jag tycker är en bra kosthållning.

Så frågan är om jag egentligen rent fysiskt mår bättre än dom? Kroppen kan ju omöjligt må bra av att äta skräp och aldrig träna bara för att personen i fråga är smal? Sen fattar jag ju att man kan ha en pommes frites-kropp, dvs se smal ut men ha massor av fett på insidan.

Men är det övervikten eller fettprocenten som är boven? Eller kan man få fetmarelaterade sjukdomar trots normal fettprocent för att man t ex har ett för högt blodsocker? Eller kan man inte ha högt blodsocker över tid utan att bli överviktig? Vart går isåfall gränsen vid risk för sjukdom? Vid fetma? Varför drabbar inte det metabola syndromet till synes smala individer? Eller gör det det? Kan en vältränad person med mycket låg fettprocent bli sjuk för att hen äter fel? Jag förstår inteeeeeeee!

Livet, Tankar

Vilken depression har blivit bättre för att man blir smal?

”Den friske önskar sig tusen saker, den sjuke bara en.” Citat okänd. Men de här orden är något jag bär med mig hela tiden. När jag mår dåligt är som som att det mesta ytliga bara försvinner. Jag söker en djupare mening med saker. Söker efter att kunna connecta med människor på riktigt. Vänner som också haft det tufft i livet där vi kan skratta igenkännande tillsammans.

Två andra saker som hjälper mig är att vara ute i naturen och att träna. Låter ju fett klyschigt, men vid mild depression tror jag faktiskt träning hjälper bättre än medicin. Jag åt medicin fram tills för ett år sedan, och jag tror inte det hjälpte mig så mycket faktiskt. Det medicinen tog bort var min förmåga att bli riktigt ledsen. Jag slutade att gråta, den tog bort de här känslorna av att vara förtvivlad. Och det gör jag nästan aldrig idag heller, gråter alltså. Fastän jag slutat med medicinen är det som att det fortfarande sitter kvar.

Det är som att jag bara har ett vått täcke över mig. Jag är inte jätteledsen, men jag är heller inte jätteglad. Jag är mer konstant, som ett sträck. Förvisso får jag ändå små lyckliga stunder i min vardag, t ex om jag är på en vacker plats, umgås med någon som får mig att må bra eller om jag kört skiten ur mig på ett träningspass.

I tisdags var jag på ett pass på Beach Arena som heter RFT (Raw Functional Training) som jag velat testa länge men som bara funnits på schemat på lördagar, och vilka dagar är det jag inte kan under sommaren? Jo, lördagar. Det är då alla gifter sig av nån anledning ;) Iallafall, passet var så in i bängens skoj! I Linköping har vi inte så många ställen att gå till om man vill välta däck, slå med slägga eller lyfta tunga atlasbollar (som atlasstenar men gjorda i gumma fyllda med sand). Men det var precis vad man gjorde på det här passet. Fan vad vi slet!

Jag tycker det är himla skoj att lyfta grejer från marken. Speciellt när det är ett riktigt föremål, som t ex ett traktordäck eller en tung boll. Träningen får ett helt annat syfte då. Friskis & Svettis öppnar t ex snart sin tredje anläggning i stan och jag har hört att de ska ha en farmer’s carrier där. Älsk på den!


I och med att träningen är så viktig för mitt välmående kommer ni förmodligen aldrig se mig smal. När jag mår dåligt har jag heller ingen önskan om att bli det. Det enda jag vill är att må bra.

Och vilken depression har blivit bättre för att man blir smal? Bantning under depression tror jag mer handlar om att få kontroll, att känna att man faktiskt klarar av något fastän man mår dåligt. Innerst inne vet nog de flesta att kroppshyddans utseende inte har något med mental hälsa att göra. Kanske mår du bättre av att äta lite bättre, men den stora skillnaden ligger i träningen.

Tankar, Träning

Utan kvarg och rumpbilder på insta

På nåt sjukt (bra) sätt är träningen de lugnaste timmarna på dagen för mig. Jag är ganska instabil psykiskt med ångest och depression. Självklart vill jag inte må dåligt, men att ha de här diagnoserna har hjälpt mig att förstå vad som är viktigt i mitt liv. Ingenting är självklart när man mår dåligt. T ex så är status, kändisar och kukmätartävlingar inget för mig. Ytligt snack kan faktiskt dra åt helvete.

Så för mig har det inte varit så svårt att gilla att träna. Det är ju då hjärnan håller käften, nästan iallafall. Det är då tankarna vänds till positivt: ”Klart du kan lyfta den där vikten!”. Det är då det inte spelar någon roll hur jag ser ut, utan vad jag klarar av och vad som är kul. Det är därför jag nästan aldrig har ett färdigt träningsschema med mig till gymmet. För då blir träningen så inrutad, fyrkantig och ”måstig”. Det är roligare att träna fritt.

Det är ju t ex mycket mer troligt att man går utanför sin komfort zon när allt inte är förutbestämt. I lördags tränade jag med Carro och Fredrik. Vi körde bland annat frivändningar, push press och marklyft. Passet avslutade vi med att testa att stå på huvudet och på händer. Jag tycker det är sjukt läskigt att vara upp och ned, men med Fredriks hjälp klarade jag nästan att stå på huvudet med benen rakt över mig mot en vägg. Och det kändes så himla mäktigt!

Så jag skulle önska att fler tränade för att det är kul. Att alla hittade sin grej. Att inte träna för att gå ner i vikt. Utan träna för att komma bort från kroppsfixering och utseendehets. Det skulle alla vinna på.

Och försöka förstå att man inte måste vara så jävla perfekt för att man tränar. Att man inte behöver lägga om hela sitt liv och sin kost. Det är bättre att bara börja träna än att vänta tills man är en perfekt träningsförebild. För hur tråkigt blir inte livet med bara kvarg och rumpbilder på instagram?

Tankar

Gul personlighet

Har ni hört om DISC-systemet nån gång?

Det är ett system för att kategorisera människors egenskaper och drag. Jag har läst boken Omgiven av idioter av Thomas Erikson och lyssnar just nu på hans senaste bok Omgiven av psykopater.

Måhända att författarens val av namn på dessa böcker är något radikala och uppseendeväckande, men faktum är att just boken Omgiven av idioter var den bästa och mest lärorika bok jag läste under hela förra året. Eftersom jag är en relationsorienterad person är jag väldigt intresserad av andra människor, hur de funkar, vad som driver dom och såklart hur jag själv fungerar.

Såhär beskrivs boken:

”Har du någon gång försökt resonera med din partner och ingenting gick som du tänkt dig? Eller i förvirring lämnat ett möte med känslan att du inte begrep dig på de övriga i rummet? Och värst av allt: vissa verkar aldrig förstå vad du säger – hur tydlig du än är. Visst är det ett mysterium?

Välkommen till en rad uppfriskande aha-upplevelser – möjligen även en eller annan åh nej-upplevelse – och med lite flyt är det inte du som är idioten. Efter att ha läst den här boken kommer du att förstå vad din omgivning egentligen vill säga dig. Jag garanterar att du radikalt kommer att minska mängden idioter i din omgivning, hälsar Thomas Erikson.

Omgiven av idioter beskriver konkret och underhållande en av världens mest spridda metoder för att sortera olikheterna inom mänsklig kommunikation. Via den vetenskapliga bakgrunden, genom vardagens möten, ger den ett konkret hjälpmedel att förstå de viktigaste skillnaderna mellan olika kommunikations­stilar. Den visar på en av de vanligaste orsakerna till konflikter i vardagen – dålig kommunikation. Och den ger dig som läsare svaret på frågan: vad gör jag åt det? Efter att ha läst boken kommer ingenting att se ut som förr.”

Jag vet sedan innan att jag förmodligen är högkänslig (HSP) och jag har alltid vetat att jag är väldigt glad, framåt och spontan. Men att få det beskrivet så fruktansvärt väl i boken har gett mig nya insikter om mig själv. Och jag kan lättare förstå andra människor. För syftet med att dela in människors egenskaper såhär är för att förstå varandra bättre.

DISC indelar människor i fyra olika färger som har utmärkande drag. Väldigt få personer är bara en färg, de flesta är en blandning mellan två eller tre färger.

Jag är till exempel en blandning mellan gul och grön, men allra mest gul som är beskrivet såhär:

Gul
Entusiastisk, påverkande, självsäker
Allmänt: Utåtriktad, sällskaplig, uttrycksfull, optimistisk
Mål: Social uppmärksamhet
Söker: Uppskattning
Undviker: Ensamhet
Under press: Verbalt attackerande
Framtoning: Vänlig
Strategi: Människor

Genom erfarenheter och omgivning kan detta såklart variera. Över lag söker jag sociala kontakter men det är viktigt för mig att vara själv ibland. Jag uppfattas som trevlig och glad och sprider gärna optimism och är till naturen nyfiken.

Vill man få mig att lyssna så är det också viktigt att se mig. Att vara personlig med mig, dra lite på smilbanden för guds skull! Bjud på dig själv och I’m all yours :)

Som i huvudsak gul person kan man lätt uppfattas som lite för ”på”. Vi är bra på att ta plats och ser oss gärna i centrum. En gul person utan självinsikt tar all uppmärksamhet, avbryter i samtal och överdriver samt ljuger för att få en historia mer spännande.

Här är de övriga fyra färgerna:

Röd
Prestationsinriktad, självmotiverande, oberoende
Allmänt: Rättfram, ambitiös, krävande, tävlingsinriktad
Mål: Resultat
Söker: Kontroll
Undviker: Beroendeställning
Under press: Beordrar
Framtoning: Effektiv
Strategi: Makt

Grön
Uthållig, principfast, eftertänksam
Allmänt: Omtänksam, lugn, generös, tjänstvillig
Mål: Stöd
Söker: Tid
Undviker: Förändring
Under press: Komprimissande
Framtoning: Lugn
Strategi: Pålitlig

Blå
Noggrann, samverkande, försiktig
Allmänt: Detaljerad, avvaktande, opartisk, kvalitetsmedveten
Mål: Procedurer
Söker: Fakta
Undviker: Osäkerhet
Under press: Undvikande
Framtoning: Detaljerad
Strategi: Bevis

Jag har kollegor som både är röda, gula och gröna. Och vänner som är gula och blå. Och såklart världens bästa pojkvän som är grön-blå.

Det här inlägget skrapar bara på ytan av detta. Men om ni blev intresserade så kan jag verkligen rekommendera Omgiven av idioter. Den finns som ljudbok på Storytel och som vanlig bok på Adlibris.

Här kan ni läsa ett smakprov ur boken.

Och vill du bara läsa mer om DISC-systemet på nätet finner du mer matnyttigt här.