Browsing Category

Outdoor

Outdoor

Trandansen, Hornborgasjön

Att se tranorna vid Hornborgasjön är något jag velat göra i tre års tid nu. Vi hade planerat in den här trippen en vecka i förväg och planerade att en heldag skulle gå åt. Dels att kör dit (2,5 timme enkel väg) och att sedan besöka Naturum och åtminstone en plats där tranorna samlas i tusentals.

Varje vår anländer hundra tusentals tranor till Sverige efter att ha varit på varmare breddgrader under vintern. Och just Hornborgasjön är en populär rastplats för tranorna.

Först åkte vi till Naturum vid Hornborgasjön. Här tänkte vi att det skulle vara en bra plats att få se tranor, men inte en enda trana såg vi. Det var så fint där ändå så det gjorde inte så mycket. Vi tog iallafall upp tubkikaren och fick syn på bland annat skäggdopping, storskrake och bläsand.

Vi fortsatte jakten på tranor på annat håll! Vi körde längre söderut längs sjön och fick syn på mycket folk och bilar som hade parkerat vid området. Och vi skymtade tranor. HUR många som helst! En mäktig syn och ett himla kackel.

Här fick vi förstklassig vy med tubkikaren, så läckert! Och vi tog med långskjutaren till kameran; ett Sigma 150-600mm som vi använde när vi fotade orrar i Tiveden för ca ett år sedan. Läs inlägget om det här.

Det var kallt ute och det blåste en hel del. Inget skitkul vårväder, men det kändes härligt att äntligen varit vid Hornborgasjön och fått se alla dessa tranor! :)

Outdoor, Vandring

Getåravinen i december

Det här inlägget är ett sponsrat samarbete med ridestore.se

Lördagen den 28:e december drog vi kosan strax öster om Norrköping och Getå. Här finns Getåravinens Naturreservat. I Linköpingstrakten har vi Stjärnorpsravinen vilket är ett både vackert och populärt besöksmål.

Getåravinens ursprung kommer från en sprickzon med flera sprickor i jordskropan, som under årmiljonerna har utvidgats till en djup ravin. I botten av den djupa ravinen slingrar Getåbäcken fram.

Här finns ett rikt djurliv. Det kunde vi läsa på de skyltar som fanns utspridda längs med stigen längs ån. Det finns fina lekbottnar för havsvandrande öring, bäck- och flodnejonöga. Strömstaren håller till här och även kungsfiskaren. Tyvärr såg vi ingen av dem, så de båda fåglarna är fortfarande en dröm hos mig att få se. I framtiden! <3

Vi gick på stigarna längs ån och totalt fick vi ihop ca 5 km. Med alla fotostopp, klättringar och skojsiga genvägar tog det lite över två timmar. Men det kändes som en halvtimme! Väldigt roligt och otroligt vackert.

Det var ganska kallt denna dag, ett par minus men lyckligtvis torrt i luften. På kroppen hade jag mina vandringstights från Fjällräven som är mina favoritbyxor of all time. Skulle lätt kunna bo i dom jämt. Så sköna och känns inte att man har på sig dom. Ingen hård kant som skär in i midjan och tyget är kraftigt men följsamt. Jag köpte dom förra året i och med min resa upp till Åre då jag fotade fjällbröllop.

På fötterna hade jag ett par trailskor från Saucony. Inte de mest vattentäta skor jag har, men sulan är tjock så man kan kliva över en del gegga utan att det når tyget. Anledningen att jag bar dessa är att sulan har ett väldigt bra grepp och skon är superskön.

På överkroppen bar jag en långärmad funktionströja från Craft, och utanpå den jacka som har sponsrat det här inlägget – Dope Adept Snowboardjacka från ridestore.se. Skön för temperaturer nedåt ett par minusgrader med mjuk mudd innanför ärmarna. Och fast det är en snowboardjacka så gick den utmärkt att vandra i. Skönt med hög krage och en rejäl luva när det är extra kallt. Dessutom är den längre baktill så man håller sig varm om rumpan. På utsidan av vänster ärm finns en liten ficka att ha liftkortet i om du använder den som skid- eller snowboardjacka. Fiffigt!

Spana in alla deras jackor här! Finns massor fint till vettiga priser :)

Outdoor, Vandring

Ingebo Hagar, Vimmerby

Vi lånar Trassel över några dagar och när vi har henne tycker vi det är mysigt att vara ute i naturen med henne. Vi tänkte att vi ville upptäcka något nytt! Vimmerby stod på listan så Fredrik sökte lite på nätet efter vandringsleder i Vimmerby-trakten. Min farfar bor också i Vimmerby så vi tänkte vandra först och spontanbesök hos honom efteråt :)

Ingebo Hagar är en bondby där historien går tillbaka till 1600-talet. Om sommaren finns här ett café, men eftersom vi är inne i oktober nu var det stängt. Men förutom det finns också några kortare vandringsleder. Vi valde den längsta på 4,2 km. Vi gick förbi hagar, och in i skogen en bit där vi såg stenrös och en del svamp. Vi kastade pinne med Trassel och jag frös lite till och från. Luften är så kall nu! Det blev kallt så snabbt den här hösten.

Lupiner i oktober!??!!
Här tyckte Fredrik det var “Windows-bakgrund-vackert” :D

När vi nästan var tillbaka till starten så gick vi genom en fårhage. Såklart var jag tvungen att gå fram och hälsa på ett får. Jag fick stå och klia och krama fåret ganska länge (älsk!!) och sen kom hela flocken och följde efter mig, Fredrik och Trassel till grinden. De var så söta! :D

Vi klämde lite på de andra djuren på gården, bland annat en liten killing som lät kul, och tyckte att det här var en finfin avslutning på en vandringsrunda!

Vi åkte hem till min farfar som föga anade att vi skulle komma idag. Han blev så glad!

Höga Kusten 2019, Outdoor, Vandring

Upp på Skuleberget, Upp på Skuleberget har jag en vän!

En sak jag tror Fredrik och jag har gemensamt är att vi vill känna wow! när vi är ute och flänger. Det är också därför vi vill uppleva saker när vi reser, det funkar liksom inte att boka en charter och bara ligga och vila upp sig vid en pool i en vecka eller två. Vi vill uppleva! Vi vill se och vi vill upptäcka. Varje resa blir mödan värd om vi får uppleva wow! tillsammans.

Att det skulle komma ett stort wow! uppe på toppen av Skuleberget kunde vi ana med tanke på utsikten vi hade från Slåttdalsberget i fredags. Nu skulle vi “bara” gå raka vägen upp på toppen. 2,5 km enligt Höga Kusten-stigen med blå markering som utgår från Friluftsbyn. Vill man kan man ta linbanan upp men den var tydligen avstängd den här säsongen.

Det började väldigt brant in i skogen, men snart blev det lite snällare. Inne i skogen såg vi vår allra första tofsmes som satte sig bara ett par meter från oss. Det var en väldigt fin upplevelse.

Vägen upp hade nästan hela tiden fin utsikt över Docksta och havet. Efter lite över en timme var vi uppe vid Toppstugan där man kan äta en bit mat om man är hungrig. Jag köpte en burk Cola Zero och Fredrik en kopp kaffe. Vi satte oss sedan och tittade på utsikten.

Här börjar äventyret!
Utsikt över Docksta med sin fina kyrka
Utsikten var gratis

Har inte varit här under sommaren men jag måste säga att för egen del var det alldeles perfekt att vara här nu under hösten. Vädret har varit fint och temperaturen mild. Jag är trivs inte i gassande sol så jag föredrar att vandra på vår eller höst.

De flesta gårdsbutiker och sommarcafér har stängt för säsongen, men det gör å andra sidan att man inte behöver trängas med så många andra turister.

Höga Kusten 2019, Outdoor, Vandring

Skuleskogens nationalpark, Höga Kusten

I torsdags körde vi upp till Docksta, Ångermanland från Linköping. Ca 70 mil i bil och det tog hela dagen. Värt ändå skulle det visa sig! Höga Kusten är världens högsta kustlinje och geografiskt ligger denna mellan Härnösand och Örnsköldsvik. Höga Kusten har legat på min lista över platser i Sverige att besöka ganska länge nu och när vi satt och funderade på resmål i somras så landade det här :)

Idag klev vi upp efter en fet sovmorgon och begav oss till Naturum och fick några råd ang vandringsleder i Skuleskogens nationalpark.

Vi tog oss till Entré Syd och vandrade längst orange markering upp till Slåttdalsskrevan. Den delar Slåttdalsberget i två delar och är 300 meter lång, 30 meter djup och 7 meter bred.

Leden till denna skreva började på lättvandrad spång och övergick sedan till betydligt mer krävande terräng. Stenigt och bara uppför. Ca 3,5 km tog 1,5 timme så ni kan ju tänka er.. :) Men oj så maffigt det var!

Slåttdalsskrevan

Innan man går ner i själva skrevan finns en utsiktsplats 100 meter upp och den utsikten hade varit tråkig att missa. För så här maffigt var det!

Vi tog sedan blå led efter Slåttdalsskrevan och vid Tärnättvattnen runt den lilla sjön och vandrade sedan på klipporna med havet på vår vänstra sida. Även här tog det en stund att gå men var fortfarande vid gott humör.

Nere vid vattennivån gick vi genom skogen i några kilometer. Här började jag bli rejält trött. När vi kom fram till Entrén Syd och parkeringen igen hade vi vandrat i över fyra timmar i en krävande och varierande terräng. Dock värt för det var väldigt vackert och kul med sån variation :) Totalt landade vår runda på 11,3 km.