Browsing Category

Löpning

Löpning

Spåret i Nykil

I Nykil nån mil från där jag bor, finns ett motionsspår. Ett varv är 1,3 km och underlaget är hårdpackad stig med barr. Lite mjukt (men inte för mjukt, hatar att studsa fram). Det är relativt kuperat med iallafall tre-fyra backar som får min puls att sticka iväg rejält!

Ikväll var jag där med Fredrik och sprang 30 sekundersintervaller. Jag springer 30 sekunder (snabbt) och gåvilar i 1 minut. Två varv gjorde vi enligt detta, och även om jag var SÅ jäkla trött innan så blev jag glad och superpigg av att springa :)

Löpning

Tre blå

Fredrik o jag tog en tur in till stan idag och åt skulle först äta på Babettes (as you do), men de hade till mitt förtret stängt idag. Vi drog till relativt nyöppnade Brasserie Bouquet och åt rödbetsburgare istället. SÅ jävla gott! Jag blev så mätt att jag somnade på soffan när vi kom hem. Åkte iväg och fotograferade en villa utvändigt och efter det hade jag en gravidfotografering med en tjej som väntade barn.

Var hemma runt 21:15 och istället för att direkt kolla på bilderna i datorn (vilket jag alltid gör efter en fotografering eftersom det är så spännande!) bytte jag om till löparkläder och tog med mig Fredrik så stack vi ut och sprang 1 minuters-intervaller till sommarstugeområdet Skinnarhagen. Vi pausade vid badplatsen innan vi sprang en omväg hem.

Jag springer mycket intervaller nu, och även om det är ganska tufft så vill jag springa mer sammanhängande pass. Det får bli i slutet av veckan!


Löpning

Intervaller

När vi kom hem från Örbäcks Gårdscafe bytte vi om till löparkläder och laddade Garmin med ett intervallpass. 1 min löpning, 1 min gång x 15. Ett pass som alltid funkar oavsett om man tänkt vara ute länge eller en kortare stund. Det är tempot som avgör hur tufft passet blir.

Regnet hängde i luften och det var svalt och vindstilla. Det gick väldigt lätt att springa idag. Känner mig oerhört tacksam för att båda Blodomloppet i torsdags och detta pass kändes bra. I nästan en månad hade jag ingen energi alls till att träna. Och de senaste två åren har jag inte sprungit särskilt mycket eftersom jag känt mig så seg och tung. Jag är fortfarande inte där jag vill vara viktmässigt, även om jag är 8 kg lättare än i fjol, men jag låter det ta tid och njuter av resan. Det är härligt att känna sig så mycket lättare nu :)

Intervallerna gick i huvudsak i 6 min-tempo. Det kändes behagligt men ändå inte för lätt. Sista intervallen gick nästan hem till dörren i 4:51 min-tempo.

Löpning

Blodomloppet 2017

Först av allt: Vad jag längtat efter att få skriva en race report! Att få skriva att ett lopp gick BRA. Älsk på det! <3

Som ni vet har kroppen inte riktigt varit med mig i löpningen de senaste veckorna. Har liksom känts som att jag väggat direkt. Så jag har lagt löpningen lite på hyllan. Jag hade hoppats på att kroppen skulle kännas pigg eller åtminstone OK med att springa Blodomloppet som gick här i Linkan igår. Har känt mig lite piggare i kroppen den senaste veckan, men inte vågat träna så mycket med risk för att trilla tillbaka i det som har känts som överträning.

I år sprang jag tillsammans med Magnusson Fastighetsmäkleri som jag fotograferar för. Vi hade två lag med totalt 8 st deltagare som skulle gå eller springa. Det var mäklare och släkt/vänner med i lagen. Fredrik var också med i ett lag och vi skulle springa 5 km tillsammans.

Tur för oss så var vädret helt perfekt. Ca 14 grader och sol, lite blåsigt. Vi träffades på Stångebrofältet innan start och fixade med nummerlapparna. Promenerarna startade 40 minuter innan vi som skulle springa. Jag tror vi startade i den allra sista startgruppen för kvällen. Iväg pinnade vi och blev i stort sett omsprungna av alla. Det störde mig inte så mycket eftersom min strategi var att ta det väldigt lugnt i början. Och jag visste ju inte hur kroppen skulle kännas. Skulle jag dö efter 200 meter eller skulle jag känna mig stark?

Till mitt stora nöje kände jag mig stark. Jag hade ätit bra med lite extra kolhydrater dagen innan, druckit ordentligt och fått bra med sömn. Vi började längs med ån på båda sidorna och sen tog vi oss förbi Tinnerbäcksbadet och Klostergatan där den första och enda vätskestationen fanns. Efter Klostergatan springer man neråt Storgatan och så längs med ån igen tills man kommer i mål. Den sista biten längs med ån kändes som en evighet. Sprang dock om alla jag mötte och blev själv inte omsprungen en enda gång.

Fredrik var fantastisk att springa med. Han sade saker som att jag såg stark ut och att jag knappt såg ansträngd ut när jag verkligen behövde höra det. För efter 3 km började det kännas. De orden hjälper så jäkla mycket. Säger någon att jag ser stark ut så gör jag nog fan det! Och så sträcker man på sig och tar i lite extra.

Innan målrakan springer man över en bro och själva målrakan mindes jag som mycket längre än vad den var. Så jag väntade med att lägga i den allra sista växeln lite för länge. Tävlade med en tjej de sista hundra metrarna in i mål. Hon vann. Men jag gav allt. Jag började lugnt i 7:49-tempo och avslutade sista kilometern på 06:36. Varje kilometer gick snabbare än den förra.

Efter målbågen gick vi bort en liten bit. Sen var jag tvungen att lägga mig. Var helt slut. Och så jäkla nöjd. Jag hade som mål att springa på 36 minuter och kom i mål på 36:04. Förra året sprang jag på 40 minuter. Mitt PB från 2011 ligger på 27:24. Nu är jag dock ungefär 13 kg tyngre (allt i biceps) så jag är nöjd.

Löpning

Blodomloppet

blodomloppet2
Åh hej vilket lopp jag sprang igår tillsammans med Frida! Blodomloppet är sjukt stort i Linköping, vi hade runt 13.500 anmälda till årets upplaga.

Blodomloppet har jag sprungit tre gånger tidigare. Bara vid ett tillfälle har det gått riktigt dåligt, och det var såklart den gången jag var anmäld till milen. Annars har jag tyckt det varit fantastiskt med alla människor runt omkring mig och alla som hejar längs vägen.

De senaste tre åren har jag inte sprungit utan varit fotograf åt arrangörens vägnar. I år ville jag verkligen springa. Så Frida anmälde oss båda till loppet för ett par veckor sedan.

Först sprang Olivia Lilla Blodomloppet. Mängder med små knattar som med eller utan förälder springer 600 meter runt Stångebrofältet.

Efter en timmes väntan var det Fridas och min start. Det var trångt i startfållan och vi fick gå genom tidtagningsbågarna innan vi kunde börja jogga lugnt. Trängseln pågick ganska långt in i loppet även om det lättade upp efter drygt halva distansen. Det regnade och var ganska kyligt i början, men som vanligt är det annat i just Blodomloppet som brukar ta över. Euforin att springa bland andra, att höra Heja Dessi!  och att känna att man är ett tillsammans med alla andra löpare.

Banan här i Linköping lades om för ett par år sedan. Förr gick starten på Folkungavallen, men eftersom man planerar att riva det och bygga bostäder har Blodomloppet flyttat starten till Stångebrofältet. Man har dragit om hela banan, och jag måste säga att jag gillade bansträckningen. Den kanske inte är mer naturskön, även om den också innehåller löpning längs Stångån. Den största skillnaden var att vi sprang genom stan och att det var mer flackt.

Löpningen kändes över lag lätt och allting stämde. Jag hade fint sällskap med Frida och kroppen gjorde det den skulle.

Nästa år springer vi igen!