Foto

Mäklarporträtt i Trädgårdsföreningen

Den värsta tiden kan också vara den bästa. Iallafall när dagar är som denna. Jag fattar inte varför jag inte oftare kan vara mer nöjd, glad och ångestfri. Som idag.

Idag borde jag haft skitmycket ångest då jag skulle ta porträtt på mäklarna från kontoret. Jag gillar verkligen inte att ta personalporträtt för det är så uppstyrt och folk bli aldrig nöjda med hur de blir på bild. Men jag har varit hellugn både idag och igår. Och det gick fantastiskt bra! Alla blev superbra på bild och jag är så nöjd. Dessutom var det roligt :)

När jag kom hem svidade Fredrik å jag om till badkläder och hoppade i sjön. Och resten av kvällen har jag suttit vid datorn och redigerat dagens bostadsfotobilder.


Elinor och Karin blev superbra på bild!



Livet

Min värsta tid är nu

Efter dagens fotojobb fikade Fredrik och jag på stan och fotade blommor i Trädgårdsföreningen.

Men när jag sen kom hem var jag helt slut, som en urvriden trasa. Jag tänkte att en tur på mountainbiken skulle ge mig energi så vi bestämde att vi skulle ta en kortare runda på ca 7-8 km bara. Jag kom typ 1,5 km sen tog det stopp. Benen var kinkiga sen igår och huvudet pallade inte med. Så vi vände om.

Jag satt vid datorn och TV:n resten av kvällen och tog igen mig. Det är det enda som funkar i såna lägen. Konditionsträning blir bara en extra stress.

Min värsta tid är nu. Sommaren. Då jag har som mest att göra. Då jag hela tiden känner mig steget efter och är så oändligt trött.

Foto

Rhododendron

Det måste väl ändå varit det mest svåruttalade botaniska ordet man lärde sig i skolan? Jag minns att jag var fascinerad över ordet redan på lågstadiet då vi hade vår årliga naturdag då vi åkte ut till Stjärnorp och tog prover och samlade barr typ. Då fick vi lära oss att det fanns en buske som hette Rhododendron. Och att det finns ca 1500 sorter.

Sen finns det ju en låt (en favorit!) som heter Do The Strand med Roxy Music där Bryan Ferry sjunger “Rhododendron is a nice flower”. Kan ju bara hålla med! För mig är det liksom lite av en big deal när den blommar. Ungefär som körsbärsblomningen i Kungsträdgården i Stockholm.














Cykel

Tur till Lambo

Jag älskar att vara cykelburen, att ta sig vart man vill med cykel. Tyvärr tycker jag att vi bor lite för långt bort från Linköping för att det ska vara smidigt att cykla dit. Nån mil hade varit perfekt, men man kan ju inte få allt. Och cyklar man till ett ställe innebär det också oftast att man behöver cykla hem igen, och då blir det ca 4-5 mil tur och retur.

Ska man däremot bara cykla enkel väg är det ca 21-27 km (beroende på vart man ska). Och idag var det perfekta förhållanden att ta en cykling in till stan och hälsa på Elin och Jerre, för Fredrik anslöt senare med bil och tog med cykelhållaren så jag slapp cykla hem också.

Det är ganska platt hela vägen från oss in till Linköping. Plattast är det från Skeda Udde till Lamhobov. Så även om vägen inte är så ansträngande kan det bli lite monotont då det bara är asfalt och långa raksträckor. Men idag sken solen och det var 24 grader i luften, och jag kände mig pigg i kropp och knopp. Idealiskt för en längre cykeltur.

Hos Elin klippte vi gräs, vattnade smultron, tillverkade insektshotell, trimmade pudeln, grillade och åt rabarberpaj.