
Ryggbiff, kantarellsås, blomkålsmos och sparris.
Nu är jag mätt och glad och väldigt väldigt trött efter en hel arbetsvecka. Nu bäddar jag ner mig på soffan med ett glas kall Pepsi max och väntar på att På Spåret ska börja.
Trevlig kväll! :-)

Ryggbiff, kantarellsås, blomkålsmos och sparris.
Nu är jag mätt och glad och väldigt väldigt trött efter en hel arbetsvecka. Nu bäddar jag ner mig på soffan med ett glas kall Pepsi max och väntar på att På Spåret ska börja.
Trevlig kväll! :-)
Jag tycker högklackat är riktigt snyggt. Tyvärr kan jag inte gå i klackar högre än 5-6 cm och jag föredrar helt platta skor med bred tåbox, trots att jag bara är 158 cm lång och förmodligen behöver komma upp lite. Jag fick aldrig gå i klackskor eller skor med upphöjd häl när jag var liten. Mamma visste vilken skada det kunde ge. Jag fick ha finskor med en liten klack att ha när vi skulle gå bort. Inte mer.
I artikeln nedan skriver DN om ”barbiefötter”, det vill säga att fötterna formar sig efter den högklackade skon till slut. Man kan helt enkelt inte sätta ned hälen för att vadmuskeln blivit förkortad. Man trippar runt på tå på heltid då antar jag. Jag har för mig att Lill-Babs lider av det. Låter riktigt läskigt :-(
DN: Högklackade skor farligare än man trott

Går du mycket i högklackat?

Det här är värt att fira! Jag sprang 30 min på G-trainern idag efter jobbet och hur jag än klämmer och trycker på benhinnorna så gör det inte ont! Fantabulous! :-D
Varför är jag så glad över det? Jo för att jag aldrig har kunnat springa två gånger i veckan utan att få ont. Jag har knappt ens kunnat springa en gång med flera veckors mellanrum. Det har alltid smärtat efter så lite som 5 min löpning. I måndags sprang jag 45 min och idag 30 min utan att jag kände någonting.

Köttfärssås är en stor favorit hos oss. Det är så enkelt att göra och smakar så gott :-)
Här finns receptet! Jag (eller snarare Fredrik då det var han som lagade middag ikväll) har bara bytt ut vitkålen mot broccoli. Det här receptet går att variera ganska mycket. Ibland tar jag krossade tomater med basilika istället för passerade tomater. Ibland struntar jag i grädden eller svampen. Man kan göra lite som man vill.
Jag fick rådet att besöka en sjukgymnast av Stenove sist. Idag var jag på ett besök och sjukgymnasten ställde många frågor. När jag får ont, vart och hur det känns. Sedan böjde och tänjde han på mina ben och fötter för att se om jag har någon obalans som kan ha bidragit till inflammationen. Det hade jag inte. Laserbehandling kom på tal men för mig är det inte aktuellt. Den behandlingen gör man för att lugna ner en akutsmärta. I nuläget får man klämma och trycka hårt för att det ens ska kännas något.
Vår plan är att fortsätta springa på antigravitationslöpbandet, eller ”G-trainern” som de mer erfarna verkar kalla den. Vi har nu bokat in tre tillfällen som ingår i min rehabilitering. Tanken är att jag ska öka belastningen lite lite i taget för att vänja kroppen vid belastningen. Det här blir ett spännande experiment!
Jag är glad för att han verkade lyssna på vad jag ville och vad jag hade för erfarenheter. Det var inte det här gamla ”skaffa ilägg och springa på hälen” som liksom är waaaay out of my league :-)
Jag fick en fråga från en läsare som väckte tankarna att ni kanske tror att min benhinneinflammation beror på mina FiveFingers. Jag vill inte att nån ska tro att ”barfotaskor” inte är bra att springa i, för det är de! Det är utan tvekan de bästa skor jag haft.
Min benhinneinflammation uppstod två år innan jag började med barfotaskor, alltså Vibram FiveFingers. Den uppstod alltså inte i och med bytet. Tvärtom upplever jag att mina besvär blev lite bättre när jag bytte men har man en kronisk benhinneinflammation så räcker det tyvärr inte att byta skodon :(

Det är sådär. Vi fick inte radhuset. Det sprang iväg helt galet i pris. Till och med mäklaren är förvånad. Har svårt att släppa det. Mitt hjärta hade redan flyttat in. Vi sträckte oss så högt vi kunde för att få det och Fredrik var också besviken och ledsen för att han visste hur gärna jag ville bo där. Klart det fanns vissa nackdelar med radhuset, som att det till exempel inte fanns någon trädgård (bara en liten uteplats/altan) och jag hoppas vi en dag hittar vårt drömboende med en trädgård.
Har en lustig känsla bak i vaderna som känns både som träningsvärk och benhinnebesvär. Det ömmar när jag går och ilar när jag trycker. Aldrig upplevt något liknande. Får jag ont i benhinnorna gör det ont rakt på smalbenet, på själva skelettet, aldrig på baksidan. Jag ska till en sjukgymnast på Linköping health care imorgon innan lunch. Vi får se vad han hittar på! Jag har också bokat en ny tid på den här underbara maskinen. Hoppas ömheten jag upplever då är borta annars kanske jag får ta det en annan dag.
Dietandet håller i sig trots en del motgångar men jag vet inte alls hur det kommer gå på vägningen imorrn. Vätskan jag lade på mig från löpningen i måndags har inte försvunnit. Det händer ingenting. Jag begriper det inte, för såhär strikt har jag inte varit med kosten på länge. Jag äter till och med mindre än vad jag gjorde under min förra viktminskningsperiod då jag gick ner 6 kg på 9 veckor eller vad det var.
Vi på jobbet har iallafall beslutat att fortsätta vår viktutmaning till våren. Det känns bra!
Dietandet fungerar toppen! Kroppen har vant sig vid ett lägre energiintag och trots att jag ligger väldigt lågt känner jag mig mätt, pigg och full av ork. Inget godis eller socker över huvud taget under hela tiden. Nej inte ens en macka. Inte ens en frukt. Inte ens en Finn Crisp.
Jag äter ett litet mål på morgonen, mitt största mål mitt på dagen och ett litet mål på kvällen. Det fungerar bra.
Jag är inte sugen på mer mat eller socker. Jag har tillit till mitt kostupplägg och jag vet att jag går ner i vikt. Jag ”hoppas” inte att jag ska minska i vikt. Jag gör allt jag kan. Jag har kontrollen.
Efter löpningen igår noterade jag en liten viktuppgång. Jag tror kroppen samlar på sig vätska vid hård träning för så mycket som jag tränade bort igår så låg jag på ett energiintag som var väldigt lågt. Fettvikt är det inte tal om. Jag sprang i 45 min med ganska hård ansträngning och jag cyklade i 45 min med hård ansträngning.
Jag vet inte exakt hur det funkar med träning och vätskeansamlingar för jag känner ingen träningsvärk idag, är bara lite öm i vaderna då jag sprang i mina FiveFingers. Jag började att springa med dem i juli 2010 och har inte använt vanliga löparskor sedan dess. Jag har testat andra barfotaskor men FiveFingers är hittills oslagbara. Helt barfota är underbart på svala hårdpackade jordstigar i skogen, men det finns det inte så gott om i Linköping så det blir inte barfota så ofta.
Jag var helt matt (men lycklig) när jag kom hem. Fredrik stod och gjorde kesoplättar med vispgrädde till oss. Min darl ♥
Ikväll var jag på möte med en person från IK Akele (löparklubben jag är med i) och som är med och arrangerar Blodomloppet här i Linköping. Linköpings Blodomloppet är ett av Sveriges allra största lopp med ett stort engagemang där IK Akele spelar en stor roll.
Jag och 4-5 andra killar håller just nu på att utveckla en ny hemsida för IK Akele och nu ska jag även få chansen att vara med och marknadsföra Blodomloppet. Jag har blivit inbjuden till Blodomloppets årsmöte i Stockholm i februari. Det ska bli himla skoj!

Klockan 14:45 befann jag mig på Linköping Health Care som ligger mitt emot Ekoxen vid Trädgårdsföreningen. Där träffade jag Stenove Ringborg som ni kunde se på klippet på Runners World’s hemsida. Han klämde lite på mina benhinnor och ställde lite frågor kring mina problem. Sedan fick jag sätta på mig ett par byxor som hade en midja som var alldeles för stor med en dragkedja på kanten. Jag klev i luftkudden på löpbandet och Stenove hjälpte mig att sätta ihop löpbandets dragkedja med den jag hade på byxorna. Luftkudden fylls nämligen med luft och det är viktigt att det sluts tätt mellan mig och bandet.
Vi testade lite olika inställningar och vi kom fram till att 60% av min vikt var lagom, alltså 40% avlastning och 2 graders lutning på bandet. Den första känslan var helt sjuk! Det var som att springa på moln. Jag testade olika hastigheter och växlade avlastning då och då. 45 minuter gick i ett nafs och jag tror jag log nästan hela tiden.
Det var fantastiskt att kunna springa igen!
Jag har knappt tagit ett löpsteg sedan oktober och nu sprang jag 7,5 km. Också med nästan 0 gram kolhydrater i kroppen utan att jag upplevde sämre ork för det. Jag äter strikt lågkolhydratkost nu och får i mig väldigt lite kolhydrater. Det kändes också fantastiskt bra!
Jag har en känsla av att jag kommer bli beroende av det här alldeles speciella fantastiska maskinen! :) Ni som vill testa på får besöka Linköping för det här är det enda antigravitationslöpbandet i Sverige.

Efter en timmes promenad i skogen är jag en ny människa! :)


Jag har två redovisningsvägningar per vecka. En för viktutmaningen på jobbet som håller på fram till 1 mars och Rivstarten som Cornelia Toneri håller i som håller på fram till 28 februari. Jag funderar nu på att bara ha en veckovägning som jag redovisar på bloggen. Det kanske blir förvirrande och tjatigt annars?
Idag vägde jag in mig för Rivstarten på:
Det är -1,5 kg sedan förra söndagen.
Totalt har jag gått ner 1,9 kg på två veckor. Det är jag väldigt glad över! Jag har gått igenom filmkvällar och besök i stans bästa godisbutik utan att falla för sockret. Jag är verkligen fokuserad nu!
Jag har hittat en bra metod för snabb viktnedgång. LCHF är min hälsosamma livsstil som mår väldigt bra av och som jag håller vikten med, men för att gå ner i vikt fungerar det inte. Jag tror kroppen vänjer sig och eftersom jag ätit LCHF i 4,5 år så är det kanske min kropps normalläge. Det krävs alltså mer drastiska åtgärder för mig att minska i vikt.
Nu är det 5 veckor kvar av båda utmaningarna! Det känns nära nu. 5 veckor är ingenting och jag ska verkligen ge järnet ända in i mål! Tänk om 60 kg är möjligt. Det vore heeeelt fantastiskt!
Det både tjatas och hejjas på mig. Jag kan förstå att vissa har problem med att jag äter proteinbars en gång om dagen istället för riktig mat. Till er vill jag säga att jag har som mål att gå ner så mycket som möjligt under de här veckorna, inte att äta så nyttigt som möjligt. Live with it.
Till er som hejjar och respekterar mitt val: Hejja er! :)

Utseende:
Jag gillar utseendet! En rejäl bit choklad liksom.
Lukt:
Luktar mörk choklad
Smak:
Smakar helt OK (en mild chokladsmak), de första tuggorna. Sen börjar en lite konstig metallisk/konstgjord smak dyka upp. Innan jag hunnit äta upp den börjar jag tröttna rejält på smaken och har ingen större lust att äta upp den. Blir lite illamående.
Jag åt en med jordnötssmak igår och jag måste ändå säga att den här (med chokladsmak) är snäppet godare, men ändå knappt ätbar.
Konsitens:
Jag upplever konsistensen som bra, de första tuggorna. Sen upplever jag den som tuggummiliknande. Det tar ganska lång tid att tugga sönder och smälta i munnen. Mindre trevligt.
Pris:
Ca 35 kr/st (köpt på Proteinbutiken)
Vikt:
100 gram per bar
Näringsinnehåll per 100 g:
Protein: 50g
Kolhydrater: 9,6g (8g från socker)
Polyols: 12,73g
Fett: 6,5g (varav 5,5g mättat)
Fibrer: 1,2g
Natrium: 0,12g
Kcal: 339
Läs mer om den här.
Kommer jag köpa den igen?
Vad tror ni? ;)
Det enda som är positivt med den här baren är proteininnehållet och att den smakar så illa att du bara vill ha en. Ever.
Igår var jag på min sista massage hos Mikael på Kiropraktorhuset. Vi har hållt på i flera månader utan resultat. Så vi kom båda fram till att det inte känns lönt. Jag tycker dock att det är ett skönt avbrott i vardagen att komma dit och få massage och prata lite så jag kanske går dit någon gång ibland ändå för att massera till exempel axlarna.
När massagen var slut pratade vi med hans kollega som tydligen har en dotter som har haft benhinnebesvär i 2 år ungefär. Hon hade testat det mesta och som jag uppfattad det är det egentligen att vänta ut inflammationen som gäller. Det kan ta väldigt lång tid.
Vad gäller mina egna besvär tror jag helt klart att de är kroniska, det vill säga att jag har en kronisk benhinneinflammation. I vår är det 3 år sedan jag fick besvären och det har inte gått över än. Kuren av Voltaren jag körde i en vecka nyligen gav ingen verkan.
En sak man dock kan göra och som är värt att testa är stötvågsbehandling. Det gör att inflammationen blossar upp igen och kroppen gör en kraftansträngning för att läka den. Precis som om inflammationen vore ny.

Jag ska till Linköping Health Care på måndag och springa på deras antigravitationslöpband för att få springa utan belastning. Jag saknar ju löpningen! Jag tror även att de kan hjälpa mig med mina besvär också. De verkar kunna det här med idrottsskador.
I senaste Runner’s world fanns en artikel om Linköping Health Care och deras antigravitationslöpband. Vad är det för något? Hur funkar det? Vem kan använda det? Varför ska man använda det? På RW’s hemsida finns ett klipp ni kan kika på som besvarar de frågorna.